Dyslexi

 
Jag har länge tänkt skriva ett blogginlägg om dyslexi eftersom jag har ett särskilt intresse för ämnet. Det som känts nästan omöjligt är att få ner alla tankar i en relativt kort text men nu gör jag i alla fall ett försök, så här kommer några rader om hur jag tänker i mitt arbete och i min undervisning.

Oftast följer jag elever från år 4 till år 6. När jag tar emot en elev i år 4 med dyslexi så har jag förhoppningar om vad vårt gemensamma arbete ska åstadkomma under dessa tre år och det handlar inte endast om kunskapskrav. Jag hoppas att eleven, när den lämnar år 6, ska känna gott självförtroende i ämnet svenska, kunna självständigt använda alternativa verktyg och känna sig trygg med att producera egna texter samt i läsning har utvecklats så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

Här nedan har jag försökt strukturera upp något av det jag tycker är viktigt i arbetet med dessa elever, det hade kunnat bli hur många punkter som helst men för mig är dessa åtta kanske något av grundpelare. Några kan tyckas självklara men jag tror det är bra att påminnas...

1. Läs psykolog/dyslexiutredningar noggrant, delge berörda lärare! Skriv gärna en lista över rekommenderade åtgärder som sedan regelbundet följs upp ex under IUP-samtal.

 

2. Lägg upp en tydlig plan, kontinuerliga läs- och skrivstunder. Det är vanligt att man behöver skilja på lästräning och läsupplevelse om avkodningen tar för mycket kraft och energi.

 

3. Kartlägg noggrant läs- och skrivutvecklingen. Vi behöver ha koll på om arbetet/insatserna ger en god utveckling.

 

4. Börja använda alternativa verktyg i tideleven behöver handledning och tid för att lära sig använda dem på bästa sätt.

 

5. Jag upplever att det är positivt om svenskundervisningen utgår från "öppna uppgifter" som ger eleven möjlighet att använda sina erfarenheter, kunskaper och intressen. Min erfarenhet är att många elever med dyslexi får bekymmer med vissa läromedel/ arbetsböcker som har många korta instruktioner/uppgifter att läsa, varje ord är viktigt i en kort instruktion och blir ett ord fel förstår man inte vad man ska göra. Det kan också kännas nedslående om läsandet tar mycket kraft och tid medan klasskamraterna jobbar på i högt tempo och kanske endast behöver koncentrera sig på uppgifternas innehåll och syfte. 

 

6. Vid bedömning, betygssättning kan det bli aktuellt att använda undantagsbestämmelsen. Den är till för att ge eleven en rättvis bedömning. "Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Det är alltså inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelsen är till för de elever som har en funktionsnedsättning, av inte tillfällig natur, som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven." http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/elever-med-funktionsnedsattning

 

7. Se bortom dyslexin. Vilka är elevens starka sidor och hur kan hen använda dem i det dagliga skolarbetet?  På vilket sätt får eleven bäst möjlighet att utvecklas och visa vad hen kan? Lägg inte fokus på stavning och knagglig läsning, svenskämnet är mycket mer än så. En text kan ha fantastiska kvalitéer vad gäller handling och fina beskrivningar, i boksamtal kan eleven få uttrycka åsikter och tankar som inte hindras av dyslexin, osv. Det är viktigt att eleven får lyckas!

 

8. Lyssna på eleven. Samråd med elev och förälder om ex vilka alternativa verktyg som kan passa eleven eller vilka extra anpassningar och åtgärder som behövs. Låt eleven utvärdera sin skolsituation, vad fungerar bra, inte bra? Jag tycker det är viktigt att eleven får möjlighet att bli mer medveten om vad som passar och hjälper hen i undervisningssituationer och i sin kunskapsinhämtning, det kommer eleven att ha nytta av även längre fram i sin skolgång.

Om du som läser undrar över något eller tycker att jag glömt något väldigt viktigt så får du gärna skriva en kommentar, tack på förhand!

 

 
Visa fler inlägg